Underhåll

Jag fortsätter med gårdagens tema om dåliga vägar och slitage. Att resa med mc i Ukraina på det sätt jag gör är ingen sinekur. Det frestar på, helt klart. Så den här dagen har jag ägnat åt underhåll av mig själv och hojen. I morse tog jag kedjespänning och smörjning, däckkontroll och lite annat. Och eftersom jag tänker dra vid 4-tiden imorgon så har jag tankat fullt så att allt ska vara klart.

Om ni läst blogginläggen såg ni att jag funderade på packrullen därbak. Den har en tendens att böja sig så jag gjorde en liten bottenplatta av rundstavar som stöd. Det var nog bra i teorin men som sagt, nu är det Ukraina vi talar om. Två två-kilos påsar med kläder som studsar i 4 g väger 16 kilo och då blir det plockepinn av planer och bottenplattor. Så nu är däckjärnen bottenstöd istället.

Även ryggsäcken har fått stryk, den fick en rejäl smäll i kraschen och..tja.. "bättre begagnad" är väl snällt sagt. Även packrullen fick sig en törn med avsliten spännrem och ett hål.

Det var för dom här tillfällena man uppfann silvertejp. Däckjärnen ihoptejpade, ryggsäcksbotten tejpad och packrullen tätad.

Till sist. Längs promenadstråket här samlas bikers på en bar. De kör helt sonika dit sina maskiner bland allt folk och parkerar. Otänkbart hemma men "normaljny" här. Det är mycket krom och puts. Guldvingar, svartblanka Harleys och igår stod där en helt ny, röd Indian Chief Vintage och blänkte. Jag funderade på att köra dit min dammiga, neroljade, tejpade och blåslagna Scrambler. Men jag lät bli. Indianen skulle nog inte tåla lukten av fågelskit...

Underhåll utanför hotellet på morgonen innan det blir för varmt.

Ryggsäck. Visst renoveringsbehov.

Sådär, nu ska det väl hålla ihop.

Triumphs packrulle är av kanonkvalitet men den den var aldrig tänkt som krockkudde.

Så här ser en plan ut efter mötet med Ukrainska vägar. Plockepinn.

Och så här ser backup-planen ut. Däckjärnen, ihoptejpade och inlindade i en handduk blir ryggrad i packrullen. Silvertejp rules!